Här kommer en liten drömbild om exakt ett år, då bor vi i en lägenhet i ett mysigt kvarter i den stad där jag helst vill bo. Min bok har kommit ut och blivit en succé. Vi är friska och lyckliga och en förlovningsring sitter på mitt finger.....   hmm skratt......vem vet...jag skriver på min nästa bok och en röd regering har fått ta över eftersom den mörkblå floppade helt, så rättvisare och humanare tider är på gång:)

Fortsättning följer

Kram så länge

Idag när vi rev i lådorna hittade jag min gamla dagbok från åren som gift, det är ju ganska länge sen nu, 13 år sen, men mycket som står i den gör fortfarande ont i hjärta o själ. Även det som hände de två följande åren....de stod också med...fick boken på min 28-årsdag av mamma.

Idag rev jag sönder den och slängde i soporna som ett tecken på att den tiden är över...så snälla mamma ge mig en ny lika fin dagbok är du snäll!

Natti

De som läste mitt inlägg i förrgår kunde läsa om mina lösa trådar som var som i en labyrint. Nu har jag försökt nysta lite i dem och vi får se om det blir till ett fint garnnystan eller bara trassel värt att slängas.

Fick en idé idag hur jag kan lösa mina problem och nu får i se om det lyckas....spännande..det enda jag vet säkert är att vi flyttar härifrån denna lägenhet och att jag slutar på komvux i Karlsborg om några veckor...sen får vi se vart mina drömmar leder!

Kram  

Just nu vet jag inte riktigt vart jag är på väg för trådarna spretar åt fyra olika håll och jag vet inte vilken ända som är den rätta. Det är som i en labyrint  på en sida för pyssel i hemmets journal, svårt att veta vilken tråd som leder till mål eller hem?

Alla trådarna lyser mer eller mindre starkt fast en är mer i neonrosa.....ska jag vara så modig så jag vågar följa den tro? Det är den hjärtat helst av allt vill följa iallafall.........men den kan innebära en stor risk samtidigt

God Natt

Har precis sett på programmet kvällen är din.....och sitter här och funderar hur min kväll skulle se ut om jag blev kidnappad av Martin S. Fast det är inte det minsta troligt att det skulle bli sant, jag är alldeles för stygg och egoistisk för att det skulle hända...... 

Men om nu en utklädd Martin skulle dyka upp i skolan bakom ett skåp och påstå att han är Hasse Tellemars vålnad eller något sånt, skulle jag säkert var grinig när jag filmades a tv4-teamet... 

Så risken är väl inte så stor att jag får sjunga "thank you for the music" med abba-Agneta precis

Kram 

Idag känns det som jag inte har några ord att skriva, inga meningar att berätta, det står helt still i min lilla hjärna....och ändå finns det så mycket inne i mitt hjärta som vill ut och bli berättat:)

Men jag har ett litet minne jag kan berätta som är ungefär 20 år gammalt. Då bodde jag i Tibro och var ju ganska ung. Där bodde jag granne med min bästa vän just då och vi hade en hel del galna upptåg för oss. Men samtidigt pratade vi väldigt mycket om övernaturliga saker och mirakel.

En natt satt vi där och pratade om hur man kunde få kontakt med andra personer man inte hade träffat genom någon slags telepati. Vi pratade särskilt om en känd artist som bor i USA, jag hade ganska många tavlor och bilder på honom på väggen. Och rätt som det var när vi försökte kontakta honom på detta mystiska sätt så sa det pang! och en tavla med honom på for ner i golvet, rullgardinen för upp med en smäll och jag tyckte han blinkade åt mig från tavlan just innan han for ner i golvet.....det var rätt läskigt faktiskt och den tavlan kom aldrig upp igen.

Tänkte det var en liten fredag den 13:e-berättelse 

Sov så gott

Det var en gång för länge länge sedan en flicka som hade ingenting, hon var ensam och utfryst, hon hade inte råd med fina nya kläder utan gick i gamla trasor, hennes skor var sönder och hennes hem var bara som ett skatbo. Vart hon än gick mötte hon fördomar och misstänksamhet för hon var ganska ny på platsen där hon bodde. Folket där hade känt varandra i urminnes tider och ville inte låta någon ny komma in i gemenskapen, särskilt inte kvinnorna i den lilla byn.

Tiden gick och hungern och svälten blev allt värre, ondskan kom uppifrån och kröp allt närmre. Folket kröp ihop i sin grotta framför elden, medan den lilla flicka fick sitta i sitt skatbo och frysa.

En natt när det var som kallast och illvilligast i luften kom en varg förbi, men istället för att äta upp den lilla skakande  flickan kröp han ihop intill den lilla flickan och värmde henne. Det var det som räddade livet på henne. Nästa dag kände hon hopp och ork i kroppen och beslöt sig för att gå någon helt annanstans där hon kunde leva, där hon kunde bli accepterad. Och som ett mirakel kom hon till en gård där hon fick både bröd och mjölk och var välkommen att bo på. Och så levde hon lycklig där i många år.

God natt!

Har varit på en magisk föreställning i kväll och det var trevligt. Det finaste var på slutet när han gjorde snö som föll ner på dem och precis innan snön började att falla sa magikern ungefär så här: ni ska veta att allt är möjligt om ni bara tror på det! och sen föll snön o det var riktigt vackert!

Och det tror jag på att allt är möjligt bara man tror på det! Det får jag tänka på nu när jag beslutat att vi ska flytta härifrån....det kan faktiskt gå och bli jättebra om jag bara tror på det:)

God natt vänner!