Idag känns det som jag inte har några ord att skriva, inga meningar att berätta, det står helt still i min lilla hjärna....och ändå finns det så mycket inne i mitt hjärta som vill ut och bli berättat:)

Men jag har ett litet minne jag kan berätta som är ungefär 20 år gammalt. Då bodde jag i Tibro och var ju ganska ung. Där bodde jag granne med min bästa vän just då och vi hade en hel del galna upptåg för oss. Men samtidigt pratade vi väldigt mycket om övernaturliga saker och mirakel.

En natt satt vi där och pratade om hur man kunde få kontakt med andra personer man inte hade träffat genom någon slags telepati. Vi pratade särskilt om en känd artist som bor i USA, jag hade ganska många tavlor och bilder på honom på väggen. Och rätt som det var när vi försökte kontakta honom på detta mystiska sätt så sa det pang! och en tavla med honom på for ner i golvet, rullgardinen för upp med en smäll och jag tyckte han blinkade åt mig från tavlan just innan han for ner i golvet.....det var rätt läskigt faktiskt och den tavlan kom aldrig upp igen.

Tänkte det var en liten fredag den 13:e-berättelse 

Sov så gott