Jag önskar att mina stackars fötter ska bli starka och hela igen så jag kan springa. Det skulle känns så härligt att kunna springa omkring i det mysiga spåret vi har här. Jag kollar nästan lite avundsjuk på alla 

löpare som springer förbi här på gatan. Tyvärr är mina fötter helt utdömda för tillfället och jag har löpningsförbud från sjukgymnastiken. Men en dag ska min dröm gå i uppfyllelse.

Hittade detta kort från juni 2011 och såg min fina fläta som Lisa gjort :) Tro det eller ej men det är faktiskt sant att jag fick beröm för håret den dagen. Det var skolavslutning på komvux och jag skulle egentligen ha 50-talsstil men jag skyllde på vädret och slapp på så vis undan. Trots att jag köpt, planerat och lånat till vintagestilen.....så kan det gå om man är feg     

Just nu känns det lite sådär med motivationen. Jag fick frågan häromdagen om jag känner mig motiverad och fick till sist ärligt svara att jag känner inte så mycket motivation för tilfället....lite tvekande men så är det väl. Just nu känns mina intressen som tidigare var så roliga som pappersmassa.

Jag vet inte varför det blivit så men det är mest som deckarboken, skrivhäftet och den nya bra boken blir liggande i en prydlig hög vid sängen. Och evenemang som tidigare lockade förvandlas till stoft. Istället bli det att jag gör ingenting men är nöjd ändå. Fast jag känner mig skyldig....

Idag har jag iallafall rensat klart nästan 100 gamla tidningar, som många hade inslag om motivation, vilka jag nu har sparat till framtiden i flera mappar....eller ska sättas in i mappar...när lusten kommer till det :)

God Natt

Idag var en fin romantisk dag som gick i kärlekens tecken eftersom vi varit gifta i ett halvår. Insåg att tiden både gått fort och mycket långsamt på samma gång. Det känns inte som det är länge sedan vårt fina bröllop men ändå är det oändligt länge sen det var september. Svårt att förklara hur tid kan variera så mycket och ändå vara densamma...som min nyvunna korta rast som känns som en timme fast den bara är 20 minuter lång. Men ändå som en energifylld kraft som får mig att må bra.

Kram    

Idag går jag omkring med en konstig känsla i kroppen.....en ond aning som satt sig likt en kardborre i tankarna. Det går inte få bort den för den har etsat sig fast. Jag hoppas att jag har fel men det brukar inte vara fel när man känner så. Vi får se om några dagar om jag har rätt eller inte och det är såklart bara att hoppas på det bästa.

Nog om det.

Nu ska jag kolla i några nya tidningar och försöka tänka lite positivt....hur lätt det nu är...

God afton   

Ibland känns det som man måste se döden i vitögat för att inse att man måste välja att leva. Att det är först då som man känner hur mycket kraft man har inom sig. Hur många gånger har man inte klagat och gnällt över småsaker och sen när det verkligen gäller finns ett helt hav av ork och energi?

Det är lite så det varit hitills detta skumma år 2014, väldigt mycket har gått på tok men på något sätt har det varit tvungen att lösas och lagas ihop likt ett lapptäcke som aldrig tidigare skådats...och som förhoppningsvis kommer leda till något bättre. Att man växer och lär av sina misstag är inget som jag märkt..det är inte på så vis jag lär mig nåt av livet. Det är nog mer att forska, analysera och att komma till en lösning som gäller.

Nog med funderingar för idag   

Kram

Ok på mångas begäran börjar jag nu med min blogg igen....     och det kommer bli riktigt skoj att börja skriva igen.

Det var ju ett tag sen sist och det har hänt ganska mycket på vägen. Så det blir lite nytt att skriva om.

Jag tänkte skriva om mina tankar och funderingar om det mesta i livet och visa lite foton på mitt nya hem...som är mycket större än där jag bodde förut...och finare!!! och mysigare på alla sätt.

Det här var en liten mjukstart och mer kommer imorgon.

Kram