Det var en gång för länge länge sedan en flicka som hade ingenting, hon var ensam och utfryst, hon hade inte råd med fina nya kläder utan gick i gamla trasor, hennes skor var sönder och hennes hem var bara som ett skatbo. Vart hon än gick mötte hon fördomar och misstänksamhet för hon var ganska ny på platsen där hon bodde. Folket där hade känt varandra i urminnes tider och ville inte låta någon ny komma in i gemenskapen, särskilt inte kvinnorna i den lilla byn.

Tiden gick och hungern och svälten blev allt värre, ondskan kom uppifrån och kröp allt närmre. Folket kröp ihop i sin grotta framför elden, medan den lilla flicka fick sitta i sitt skatbo och frysa.

En natt när det var som kallast och illvilligast i luften kom en varg förbi, men istället för att äta upp den lilla skakande  flickan kröp han ihop intill den lilla flickan och värmde henne. Det var det som räddade livet på henne. Nästa dag kände hon hopp och ork i kroppen och beslöt sig för att gå någon helt annanstans där hon kunde leva, där hon kunde bli accepterad. Och som ett mirakel kom hon till en gård där hon fick både bröd och mjölk och var välkommen att bo på. Och så levde hon lycklig där i många år.

God natt!